Translate

söndag 16 februari 2014

Dags för tennspackling

Eftersom jag lovat hålla kurs i det här momentet för några andra P1800 kompisar så måste jag ju komma i form. Det var många år sedan jag höll på att tennspackla och jag är nog möjligen lite ringrostig. Låt oss börja med bakstyckets nedre regioner. Bort med snurrställningen så att jag kommer åt ordentligt.




Jag börjar med att leta efter ojämnheter som först kan riktas med hammare och mothåll.








Ganska omgående inser jag att det behöver krympas också. Jag har gjort en profilmall i papp. Röda prickar kan illustrera var jag ska krympa. Fram med gassvetsen!












Nu så stämmer det bättre.












Sen ska hela ytan dras av med svart grovrengörare så att den blir helt ren, slät och blank.
















Grovrengörare behövs som sagt och en hel drös med andra prylar...
 roterande stålborste, flussmedel, pensel, vatten med bikarbonat - ett par teskedar till 1 liter vatten, trasa, träslevar, Öl, kokosfett eller motorolja, karosseritenn, gasolbrännare, pansarfilar. Thinner är bra också.








Sen är det bara att köra igång. Undvik tidspress, man vill ogärna avbryta mitt i en tennspackling.

Rör upp flussmedlet noga. Det har en tendens att klumpa sig när det står.







Sen penslar jag på ytan som ska spacklas med god marginal minst 5 cm utanför området och värmer tills det smälter och tennet pärlar sig.
När en yta som en handflata är uppvärmd sveper jag av det med den våta trasan lätt urvriden i vatten/bikarbonat. En förtennad yta framträder klar att tennspackla.







Sen är det bara att smälta på tenn från staven på ytan. Ganska lätt. Svårigheten ligger i att hålla både plåten och staven "lagom" varm. Tennet ska vara som mjukt smör helst. Här är halva bakstycket tennat. Träspadarna ska vara varma också och insmorda med fett eller olja när man stryker ut tennet. Det ska vara lite som att bre smörgås med rumsvarmt smör.










Sen när det svalnat brukar jag torka av ytan som är lite skitig och fet med thinner innan jag börjar fila.










Filandet är det jobbigaste momentet, men tänk på att det går att rikta plåt och tenn om det behövs också.

Det är nu ölen kommer väl till pass. Jag brukar köra med Ale till tennspackling.....







Efter en halvtimmes filande börjar det bli ganska bra.
Man upptäcker att det var lite snålt med tenn på vissa punkter, men det brukar jag lösa med plast senare. Det går att komplettera en tennad yta, men det är lite riskabelt...jag försöker undvika det. Har man otur åker allt i golvet. Man får bedöma från gång till annan.













Sen upprepar sig samma sak på andra sidan





2 kommentarer:

  1. Hej Mark.
    Ingen Cigarr? Men så är det ju inte ljudfilm heller..
    Kul att du tagit upp det gamla tricket med pappmallar.
    Du verkar i alla fall ha kvar handlaget, det ser som vanligt snyggt ut. Bra jobbat!
    Jag ska handla lite verktyg tills det är dags att prya. //Richard

    SvaraRadera
  2. Nää, jag bytte ut cigarren mot en öl!

    SvaraRadera