Tålamodskrävande

Ofta när jag träffar folk i P1800 sammanhang som har läst bloggen så är första kommentaren vilket otroligt tålamod jag måste ha för att komma framåt med X3 renoveringen.

Då brukar jag förstås tacka för komplimangen, men det är sällan mitt tålamod sätts på prov i verkligheten....eller snarare i garaget. Eftersom jag tycker att renoveringsarbetet både är kul och avkopplande så rinner bara timmarna iväg utan att jag reflekterar särskilt mycket över hur lång tid saker och ting tar i anspråk.

Men det är klart att det krävs ett visst mått av tålamod. Ett aktuellt exempel är fästen för främre registreringsskylt.

Jag är i det närmaste övertygad om att jag redan lagt mer tid på blästring, grundning, spackling, slipning, spackling igen, slipning och en till slipning......puh....än vad den anställde italienare på Frua behövde för att tillverka dem 1958!





På bilden är dom slipade efter första spacklingen



Mer spackel!




...lite kul när man spacklar så här små detaljer med fingret.

Det ser mer ut som dom är gjorda i keramik!





Sista slipningen av spackel!

Klart?  neeeeej


Nu blir det ett skyddande lager av epoxigrund.

Sedan är det bara att mellanslipa, lacka dom med slipgrund följt av mera slipning och sedan lackeras...men det blir längre fram.


Ja, nog är man lite tokig alltid!