Translate

torsdag 31 januari 2013

Mer om dörrar

Det finns en hel del likheter med andra vagnar skapade av Frua. Börjar man peta i detaljer som jag så blir dom väldigt uppenbara.

Vi kan ta Renault Floride som exempel. Yttre dörrhandtag i det närmaste identiska med P958-X bilarna. Tittar man på ventilationsruta med ram och jämför så är det exakt samma utförande på allt, men måtten skiljer.

Jag fick tips på klubb-forumet av signaturen C311 (är inte det en Mercedes föresten...) att Frua byggd Maserati 2000 Spider -57 ser likadan ut inne i dörrar. Samma typ av uppbyggnad. Det gjorde mig lite nyfiken. Efter en kort stunds surfande hittade jag en renovertingstråd om en AC Frua 428 i USA. Kolla likheten i dörrkonstruktion! Till och med fästen för ruthiss och ventilationsruteram är exakt likadant utförda trots att det skiljer 10år mellan bilarna.

...så nog fanns det en grundläggande metodik vid tillverkningen oavsett bilmodell.

hm...då är det nog samma kuggsegment till fönsterhissarna på en Maserati 2000 Spider, jag behöver byta de små kuggsegmenten på bägge dörrarna.   Borde man hitta direkt på nästa reservdelsmarknad.....eller?

Fruabyggd AC 428 - ca 1968-1969

P958-X3 

tisdag 29 januari 2013

Uppgradering av P958-X1

Tidigare har jag ju berättat att jag har tillgång till prototypen P958-X1 för mätning och malltagning. Det går inte med ord att beskriva hur värdefullt det har varit så här långt.

När jag lånade X1 så hade den en vanlig P1800-stötfångare bak och vanligt draget avgasrör. Det betyder att balken för nummerskylt skymmer avgashålen i karossen. Jag gick och grämde mig över det där.....såg inte bra ut. Jag ringde kompisen J, dvs ägaren och frågade om jag kunde få testa Jensen X1 stötfångarna istället för dom vanliga som satt på. Det var kanske en dum fråga insåg jag när jag formligen överöstes av GO-GO-GO på telefon.

Dessutom ville jag ju testa både utseende och kunna jämföra med mina egentillverkade.

Sagt och gjort. ...och i detta läge är jag så snabb att riva bort de "vanliga" P1800 stötfångarna att jag inte ens funderar på att famla efter kameran.

Jensen X1 stötfångare monterade på Frua P958-X1
Det blir ju magiskt bra!! Enda modifieringen jag behöver göra är en förlängning av pinnbultarna mot T-järnen. Sidofästet passar rakt av. Jag kapar även till aluminiumkåpor och monterar över T-järn. Dessa är faktiskt monterade med samma typ av gummilist mot kaross som grillsargen på sena P1800 har.

Jensen X1 stötfångarna är dessutom i orenoverat patinerat skick som stämmer rätt bra med Frua P958-X1 utseendemässigt.

Men vänta nu...nu ser det ju riktigt fult ut med avgasrören till höger.....!!!
Vanlig P1800 ljuddämpare bortmonterad.
Typiska rostskador då bilen bara körs ibland. Allt inifrån
Jag börjar riva lite och ser att bakre ljuddämparen är spräckt...hm...jo det lät lite "sportigt" när jag körde hem den.


Detta avgör saken.

Dags att se om det går att modifiera avgasrören till något som liknar Frua-utseende!

Hänger ni med?  Det är mycket snack om X hit och dit..
 Såja..ett par tre böjar i rätt dimension, en mindre standardljuddämpare och lite universalupphängningar så börjar det likna något. Nåja, lite svetsande och kapande också..men det är jag ju så van vid som ni förstår.
Så här ser det ut underifrån. Urtaget i kaross är en senare modifiering för att P958-X1 skulle kunna ha "vanligt" P1800 avgassystem. Tillkom sannolikt på mitten av 60-talet
Här ser man den undre insvängen vid T-järnet för att mittbalken skall få plats på Jensen X1 som dom kommer ifrån. Aluminiumkåpan skymtar också.

Dom kromade utblåsen fanns på REA på ett biltillbehörsvaruhus!! Inga namn men dom är ju inte så många...jag tror ni fattar var jag hittade dom.

 Exakt rätt dimension och helt rätt snedkapning. Dom var utgående ur sortimentet.
...jaja..man kan ju förstå det. Ingen ekonomi i att lagerföra utblås till Frua-prototyper. Kundunderlaget är för litet!

Visst blev det snyggt!!



Prototyp-stötfångare


X3 saknar originalstötfångarna sedan långt tillbaka. Jag har naturligtvis kontaktat de tidigare ägare jag lyckats få tag i med klent resultat. Både beträffande gamla foton och saknade delar.


X1 bakparti (Foto från P1800-boken Collander/Eriksson)
Redan vintern 2009 började jag fundera på hur jag skulle kunna tillverka kopior av Frua stötfångare till X3.

Min utgångspunkt var att man borde kunna återanvända vanliga uppåtsvängande främre horn från P1800 61-64 även baktill. I vanlig ordning krälade jag runt X2 på Volvo-museet med måttband och kamera. X2 har de ursprungliga främre stötfångarna och ombyggda bakre. X1 har vanliga produktionsstötfångare. Det betyder att ingen av bilarna har kvar de uppåtsvängande bakre stötfångarna. Jag studerade alla bilder av bakre stötfångare på Frua-prototyperna som jag kunde komma över och fick till slut en god bild av hur dom skall se ut.

Även Jensen-prototyperna hade ju uppsvängande bakre stötföngare med den skillnaden att de även har en balk mellan höger och vänster kromdel där också nummerskylten är monterad. Alla Jensen-prototyper förefaller vara borta och skrotade på ett eller annat sätt

En detalj som förvånade lite var att både främre och bakre stötfångarna på Frua-prototyperna var heltäckande även på undersidan. Dvs inte öppna undertill som produktionsbilar. Mycket elegant.

Jag konstaterar nyktert att en bakre hörna till X3 kräver att jag har tre stötfångardelar P1800 61-64 som material. Totalt 6 st (4 bakre och 2 främre) bara för den bakre stötfångaren. Den främre delen för uppsvängen, en bakre hörna upptill och en undertill. Framtill på bilen räcker det med modifiering av vanliga P1800 61-64 stötfångarhörn. Så, totalt behöver jag 8st stötfångarhörn till mitt projekt. Tur att man har bra tillgång på sånt........hoppas ingen stackare som har en 61-64 och saknar stötfångare läser detta.

Alla åtta bitar lämnas först på avkromning.

Jag får också addera material i samma tjocklek vid anslutningen av uppsvängen och för att bygga på inåt på vissa ställen.

Jag snittar, mäter, riktar och punktar ihop med MIG, testar mot kaross och får till slut en ihopsatt bakre hörna som jag är nöjd med. Jag fortsätter med övriga tre stötfångarhörn och blir klar med detta Julhelgen 2009. Detta jobb var riktigt kul. Kände mig lite som en Italienare i Fruas verkstad för utrustningsdetaljer.

Undersida
Vänster bak och höger fram ombyggda 
Återigen får kompisen Stefan uppdrag att TIG-svetsa alla fogar så att det blir porfritt och möjligt att ytbehandla.


Höger fram - undersida
Insida av bakre hörn med "extramaterial" isvetsat
Längsgående TIG-svetsad skarv
skarv av de ursprungliga tre delarna
mer extramateial isvetsat


T-järn med aluminiumkåpa


Som det skall sitta ihop

Jag saknar kåpor fram, så jag har ordnat nya profiler
Det färdiga resultatet hamnar på hyllan så länge

Dessvärre har jag inga bilder kvar av ihopsvetsningen pga disk-krasch..






















Plötsligt händer det..

Nu går det ett par månader in på 2010 och sedan händer något mycket oväntat. P1800-kompisen Kenneth N i Sundsvall ringer upp och säger att han har hittat vad han tror är uppsvängda bakre prototypstötfångare till P1800..!!

Jaha, tänker jag..det är som vanlig vid bilrenovering...man letar som en galning efter en del, ger upp och nytillverkar och strax därpå så dyker det upp en sådan detalj i nyskick..!   Fast den här gången hade jag ju inte letat alls eftersom det kändes osannolikt att lyckas.

Kenneth N som är en mycket god människa vill ju naturligtvis att dom skall återbördas till prototypen. Vi gör en bytesaffär med lite P1800 NOS så bägge blir nöjda. När jag tar emot stötfångarna i Falun (vi träffas där) så måste jag erkänna att jag är lite knäsvag när jag bär dom till min bil...Det känns stort på något sätt. Jag är inte så religiös, men jag tror jag förstår vad det innebär vid såna där tillfällen...

Dom nyfunna skiljer sig lite från Frua-bilderna jag har och efter att ha diskuterat med en av våra forskningsresande i ämnet Volvo P1800, Kenneth C, kommer vi tillsammans fram till att det är Jensen-prototyp stötfångare. Ledtrådarna är UNF tumgängad pinnbult för fästen och infasning för balk. Allt på Frua-prototyperna är nämligen milimetergängat. Kenneth C konstaterar efter ett par snabba telefonsamtal att stötfångarna vi hittat kommer från Jensen X1 som skotades utanför Sundsvall 1975. Stötfångarna blev avmonterade innan den pressades.

Så med god hjälp av lite tur och halva Kenneth-klubben så har jag både nytillverkade Frua- och original bakre Jensen-prototyp stötfångare i garaget.

Hur ska jag göra nu då?

Ett alternativ är att modifiera de nyfunna till Frua-standard. Skulle vara ganska lätt med lite svetsning, men samtidigt känns det helt fel att modifiera dom.

första inpassningen mot kaross och lös skärm
Jag beslutar mig för att använda mina egentillverkade till X3 så länge.





söndag 27 januari 2013

Bagagerum - Fortsättning

Som ni redan sett på tidigare inlägg så är ju väggen mellan kupé och bagagerum rostangripen. Jag funderar länge på att göra en helt ny vägg och lägga skarvar på osynliga ställen. Men jag bestämmer mig till slut för att bocka till en reparationsplåt som svetsas kant i kant.

Här ser man att nederkanten är helt perforerad mot bagagerum
Närbild från bagage på samma rostskador 
Jag får hjälp av samma pressverktyg som vi tillverkade för yttre bagagegolvet då pressningarna har samma utseende. Jag gör helt enkelt tre bitar som fogas samman kant i kant och sedan svetsas i som en enhet. Det är lite tricksande och mätande eftersom pressningarnas avslut inte linjerar i nederkant.

Jag kapade bort dålig plåt och fler skador dök upp efter blästring. Kanske inte helt oväntat.

Jag kunde punkta hålen i golvet genom att ha kopparplåt som mothåll.

Reparationsplåt över balk och till hjulhus gick så kvickt att knäcka till och svetsa i så jag hann inte ta kort

Reparationsplåt tillverkas av tre bitar som svetsas kant i kant.

Bortskurna delar används som mall för att få pressningarnas avslut på rätt ställe och rätt bredd
 Nu sitter den på plats inklusive vinkelplåtar som hatthyllan sedan skruvas i

På höger sida räckte det med att fylla ett par urblästrade hål med kopparplåt som mothåll

Ska du fylla ett större hål med svets så är det perfekt att ha en kopparplåt på baksidan som "mothåll". Svetsmaterialet flyter ut mot kopparn och det blir en helt plan yta på baksidan





Även kanten mot bakrutan var rostangripen och behövde bytas ut till viss del.

Reparationsbit tillverkad och inpassad. Här hade jag god hjälp av Mr Schrink som jag tidigare presenterat.

Bara att svetsa fast och slipa av fogarna

Modifiering av bakstycke

Som jag tidigare berättat så lät jag bakstycket sitta kvar när jag inledde plåtarbetet. Det finns ingen dubbelplåtskonstruktion under bagagegolvet på Frua-prototyperna så det var lätt att komma åt för blästraren med bakstycke monterat.

Här var jag ganska klar över att ett par justeringar behövdes. Dels passade det inte mot originalbakluckan nämnvärt bra, sedan satt hålen för avgasutblåsen lite felmonterade. Dom var heller inte så snyggt utförda.

Men som vanligt skulle det dyka upp fler detaljer som behövde justering

Utgångsläge:
Bra modifiering av infälld nummerskylt. Måtten stämmer och det sitter på rätt ställe. (Märkligt..måste vara ren tur!)

Avgasutblåsen ser ju cool ut...men...nja..dels är dom varken centrerade exakt i sidled och dels är dom lite för slarvigt utförda. Det ska ju vara en invikt krage som avslutning där de kromade avgasrören mynnar ut. Den kragen saknades.

Fästen för bakljus är felvända P1800 plåtar

Regnrännan för baklucka är bortskuren och ersatt med en lodrät plåt..

 Det gamla bakstycket har en mer välvd profil upp mot bakluckan vid jämförelse och  Jag inser efter en del mätande att det kan avhjälpas genom att flytta bilens P1800 bakstycke bakåt och bygga på med material mot luckan.



Här ser man tydligt att bakstycket måste flyttas bakåt. Ni ser också att avslutningen mot bakljus inte är lika kurvig som på en vanlig P1800

Bara att snitta upp med kapen!

Men hur mycket måste justeras?
Jag börjar med att fixera golv och balkar mot fenor för att inte karossen ska säcka ihop.

I detta läget har jag inte bytt bagagegolv ännu.
För att kunna bestämma hur mycket fel bakstycket sitter använder jag det gamla som mall och borrar ett antal referenshål där skillnaden påvisar korrekt form. Sedan anpassar jag detta till springan mot bakluckan

 Jag blir tvungen att snitta upp bakstycket från bakljus mot centrum för att kunna vrida allt rätt. Dessutom lossa det mot fenor och bakljusplåtar







Bakstycket äntligen i rätt position
Då skrotar vi avgasutblåsen
 Eftersom dom var positionerade 80mm för högt och något felcentrerade mot mitten så får jag lägga i material.
 Kompisen Stefan har svarvat en stålcylinder efter mina måttangivelser för att jag ska kunna valsa nya utblås och samtidigt kunna skapa den krage som krävs

Här är en plan plåt tvingad runt cylindern och fixerad med ...tja 16-17 svetstänger
Jag knackar försiktigt fram var de överlappar och kapar upp ett snitt med den  tunnaste kapskivan.

Sedan lägger jag ett par punktsvetsar med plåten kant i kant så att formen behålls
Jag får ut bägge rören i ett svep eftersom de är snedkapade mot karossen

Som ni ser har den svarvade cylindern en nedsvarvad kant på insidan som jag utnyttjar för att kunna handknacka kragen

Nu är det dags att fylla skarven med punktsvetsar för en tät fog
Innan jag börjar handknacka kanten så fixerar jag röret på cylindern med två punktsvetsar
Sen är det bara att sitta och smårikta med liten kulhammare tills man är nöjd
Det ena röret klart!
Rör nr två på G











Klart för montering på kaross

Även plåten bakom bakljusen byter jag ut för att minimera tennspackling.

Vänster dörr

När jag tog över X3 projektet var vänster dörr lagad och det såg mycket bra ut vid första anblicken. Jag bedömde den som klar att montera.

Men efter att de nytillverkade gångjärnen kom på plats så visade den sig vara skev...Rejält skev! När jag fått den att gå i lås och linjera horisontellt på bilen så pekade nedre hörnet ut 7cm. Men det skulle visa sig gå att vrida till med hjälp av ett snitt av vinkelslipen i underkant.


Första snittet i stommen för justering
Reparation av nedre framkant

Blästrad på insidan och påbörjad reparation bakkant















Sedan blästrade jag ur insidan av stommen där den inte var helt rengjord och det dök naturligtvis upp ytterligare rosthål. Detta var i nedre framkant. Lättlagat, men inte direkt planerat.













Även bakdelen av stommen i överkant var lövtunn på ett par ställen. Jag valde att byta en större del än nödvändigt för styrkans skull. Den övre svetsade balken är fastsatt här och jag vill inte ha utmattad plåt som senare kan ge sprickbildning.


Den övre balken i dörren är tre plåtprofiler som är ihopsvetsade och saknas helt  på en vanlig P1800 dörr. Dörrarnas uppbyggnad är väldigt annorlunda jämfört med P1800 dörrar.
Bortskuren lövtunn plåt 




Ny plåt ilagd, viss tennspackling återstår


Detaljbild fästen nederkant stomme


Detaljer i fönsterhiss

Här blev det snittat både en och två gånger innan allt passade

























 Nästa steg blir finjustering och inmätning innan tröskeln på vänster sida kan monteras. I det här läget börjar det osa lite svordomar i garaget. Det visar sig att tidigare plåtslagare inte varit så noga med måtten. Dörrskinnet lutar bakåt 10mm i förhållande till stommen. Mer jobb för att det skall passa. Jag är naturligtvis lite grinig över detta, men det är bara att lossa dörrskinn, justera stommens kant...och faktiskt snitta upp stommen i bakkant en gång till.
Nederkant justeras


 Även dörröppningens form skiljer lite jämfört med en vanlig P1800. Detta är lätt att justera med MIG svetsen. Bara att lägga på mer material och sedan slipa till rätt form.
Man kan ju fundera på varför detta ändrades på produktionsbilarna? På Frua-prototyperna är det en mer svepande sväng hela vägen upp. På en vanlig P1800 är det ganska rakt från midjans pressning och uppåt.

Den skarpsynte ser också att hålet för dörrhandtag är flyttat. Det ett annat dörrhandtag på Frua-prototyperna och det sitter något lägre monterat.







 Färdig dörr vid första anblick var egentligen 20 timmars jobb ytterligare......som knappt syns.

Nu passar yttre bottensvällare bättre!